Claes-Johan Larsson fortsatte att förgylla samma eftermiddags direktsändningar från Slottet. Anders Lindqvist, apropå Daniel Westling: ”Kan han fortsätta att vara gymägare?” Claes-Johan Larsson, med emfas: ”Det är en mycket intressant fråga!”! Den fick sedan hänga kvar där i luften, som en klassisk cliffhanger. Skall ju ha något att prata om i morgon också.
Det kan vara på sin plats att understryka att kompositören Roger Wallis på inget sätt är emot upphovsrätten. Det inledde han också sin egen presentation med i tingsrätten.
- Jag vill få pengar om någon tjänar pengar på mina verk, säger han kort och upprepar vad han sagt många gånger under de senaste årens fildelningsdebatt, att industrin måste se till de nya förutsättningar som den digitala utvecklingen har medfört.
- Jag tycker det är gullligt att påsta att fildelning är stöld från artister. Jag tror att skivindustrins omsättning har minskat med en miljard kronor, och det betyder en minskning av artisters royalty med cirka 100 miljoner kronor. Samtidigt har konsertindustrin ökat med 500 till 600 miljoner kronor och av den summan får artisterna ungefär hälften, säger Wallis.
Monique Wadsted:
- Den som laddar ned film, tror du den köper filmen sedan?
- Jag skulle säga att det är rätt vanligt, särskilt vad gäller musik, men hur vanligt kan jag inte säga och jag skulle säga att det samma gäller för film, svarar Wallis på Ponténs avslutande fråga.
- Vilka är fildelningens förlorare?
- Cd-fabrikerna till exempel, precis som fabrikerna som tillverkade självspelande pianon gick under när grammofonen kom.
I december förra året kom den franska rockgruppen Têtes Raides ut med en ny efterlängtad skiva. Ett av spåren var närmare 20 minuter långt. Det var en tolkning till musik av Stig Dagermans ”Vårt behov av tröst är omättligt”. De franska kritikerna var helt tagna och tyckte texten fångade en stämning i vår tid. Trots att mer 56 år passerat sen den publicerades första gången i Husmodern 1952.
I grunden innebär nätet en fantastisk möjlighet att sprida kultur i alla dess former. Men olaglig nedladdning av musik, film – och i allt högre grad även böcker – hotar att slå undan benen för många kulturutövare, som redan i dag har svårt att leva på sitt värv. Författare, musiker och filmare måste kunna få betalt för sina produkter som alla andra. För litteratörernas och bokhandlarnas del kan de verkliga problemen uppstå inom några år – om elektroniska läsplattor blir var mans egendom.
Att en stor andel av vinsterna inom dessa branscher tidigare gått ned i olika mellanhänders fickor är ett vanligt men dåligt argument för att stjäla kulturskaparnas inkomster. Med en utvecklad näthandel skulle behovet av mellanhänder hur som helst komma att minska.
Nej tack till Ryding
Som prenumerant på SvD ifrågasätter jag starkt Rydings låga och särdeles humorbefriade krönika. Att tidningen upplåter en spalt till ironiska påhopp som driver med en hel yrkeskår är anmärkningsvärt. Det märks att krönikören inte borde lämna sin post — där han vanligtvis inför rättelser på tidningens andra sida — och hålla sig undan alla former av projektbeskrivningar. Kanhända kan han revidera krönikan i morgondagens ex? Jag säger upp prenumerationen. Nej tack till Ryding.
