GRÅZONENS SVÅRA TILLVARO

Allan Widman har skrivit ett inlägg på Newsmill (http://www.newsmill.se/artikel/2009/01/25/30-talets-stamningar-mot-judar-ar-tillbaka) och samtidigt som att det är en usel "artikel" (snarare löst sammansatta meningar) så är det ju skrämmande, innehållet i den.

Och även om det mesta tyder på att Israels militär onekligen i stort sett slaktat delar av Gazas befolkning är det något i mig som slår ifrån. Nyhetsrapporteringen känns lika ensidig som kriget och därför blir jag misstänksam. Det känns (ja, som sagt är det här ingen journalistisk blogg) som om det bara finns plats för en sidas syn på saken. Det är slaget vid Slaget vid Pelennors fält all over again, med en tydlig och extremt ond fiende. Därför blir det också lätt att svepa sin palestinasjal runt halsen för några enkla folkhemspoänger.

Men det känns som att det är för lätt, liksom Tolkiens förenklade idé om ont och gott ger både nyhetsrapporteringen och kastade ägg mot judar (i Sverige!) mer att önska.

Jag är ju själv beredd att hålla med, inte de som kastar ägg, men de som bär palestinasjal, men samtidigt skulle jag känna mig som ett får i skocken som matas med information utan att ifrågasätta den. För det är en ensidig nyhetsrapportering. Och det känns som att det är den som är boven i dramat. Det känns som att Tidningarnas chefredaktörer har den där palestinasjalen för att plocka hem fjäderlätta poänger.

Men det känns också för enkelt.

Det handlar nog mest om att det tar för lång tid, man måste slösa för stora resurser och det krävs för mycket av läsarna för att kunna ta sig an en så pass omfattande rapportering.
Det är nog helt enkelt för lönande och okomplicerat för att inte teckna ett sagoporträtt.

Men jag vet inte.